Ett lämpligt första steg är att ta reda på ungefär hur mycket solceller som skulle kunna få plats på taket, och göra en uppskattning på vad en sådan anläggning skulle kunna producera. (Som tumregel tar 1 kW solceller upp ungefär 7 m2. I sydläge, i vanlig taklutning, producerar 1 kW solceller mellan 900 och 1000 kWh per år för de flesta ställen i Sverige.)

Då det sällan lönar sig att producera mer el än vad man gör av med på årsbasis är det ofta elanvändningen som i själva verket sätter gränsen för hur stor solcellsanläggningen blir. Elanvändning varierar förstås mycket mellan BRF:er, dessutom finns det två olika upplägg på hur el mäts och debiteras i fastigheten som har stor påverkan hur stor anläggningen blir:

• Föreningen har ett separat elabonnemang för den gemensamma elen (d.v.s. el som används i gemensamhetsutrymmen såsom tvättstugor, hissar och korridorer) och de boende har egna elavtal för sin hushållsel. Om man har detta upplägg dimensioneras solcellsanläggningen enbart efter den gemensamma elanvändningen, inte de boendes hushållsel.

• Föreningen har ett gemensamt elabonnemang som inkluderar både föreningens gemensamma el och bostadsrättsinnehavarnas hushållsel. Detta upplägg innebär att man kan installera en större (och därmed mer kostnadseffektiv) solcellsanläggning, dimensionerad efter den totala elanvändningen i fastigheten.

I bostadsrättsföreningar där bostadsrättsinnehavarna har individuella elavtal finns möjligheten att öka förutsättningarna för en lönsam solcellsinvestering genom att ändra till ettgemensamt elabonnemang för hela föreningen. Kostnaden för en sådan förändring bärs ofta genom att separata elnätsabonnemang för varje bostadsrätt ersätts med ett elnätsabonnemang för hela föreningen, samt att man i regel kan förhandla till sig bättre elavtal.

Slutligen har storleken på huvudsäkringen betydelse för storleken på solcellssystemet – både tekniskt, då huvudsäkringen begränsar hur mycket el som kan produceras, och regelmässigt då lagar och regler skiljer för fastigheter med olika säkringsstorlekar. Det finns tre fall:

• En BRF med huvudsäkring på 63 A eller lägre som inte producerar mer el än vad den förbrukar på årsbasis har flera fördelar. Det innebär att elnätsbolaget kommer att ta emot eventuell överskottsel och bekosta en ny elmätare. Man får även en skattereduktion på 60 öre / kWh (upp till 30 000 kWh, eller 18 000 kr per år) när man matar ut och säljer el via elnätet. (För en BRF dras skattereduktionen antingen av från fastighetsskatten eller den kommunala fastighetsavgiften.) Det innebär att man kan dimensionera anläggningen relativt fritt då skattereduktionen gör så att den el som säljs är ungefär lika mycket värd som den el som används i fastigheten. (En brasklapp är dock att skattereduktionen inte är tidsbestämd av politikerna.)

• En BRF med huvudsäkring mellan 63 A och 100 A har också rätt till skattereduktion på 60 öre / kWh, upp till maxgränsen på 18 000 kr per år, för den el som matas ut och säljs via elnätet. Dock kan elnätbolaget debitera ett årligt inmatningsabonnemang på upp till ett par tusen kronor ifall man säljer el via nätet. Det varierar dock mellan elnätbolag, och vissa tar inget alls.

• En BRF med huvudsäkring över 100 A får ingen skattereduktion för el som matas ut på elnätet (och precis som föreningar med säkringar över 63 A kan elnätbolaget debitera ett inmatningsabonnemang). För att få en bra ekonomi i investeringen innebär att det är viktigt att man i detta fall dimensionerar anläggningen så att så mycket som möjligt av den producerade elen används direkt i fastigheten (och att så lite el som möjligt säljs). Optimal dimensionering skiljer sig mellan fastigheter, men solceller kan ofta täcka runt 10-20% av elanvändningen.